ORÄTTVISA
min kusin, min lille kusin, han var som en lillebror för mig. Jag skulle slå ner alla som lade sitt finger på honom och som öppnade sina munnar för att såra. Nu kan ingen försöka trycka ner honom...
Min Anders, han dog i fredags. Pang bom sådär, helt utan förvarning. Det är orättvist, han gjorde ingen ont
Han var en god kille, hans liv hade precis börjat ordnat upp sig, han hade börjat bli en man..
Här ligger gamla människor och lider i åratal men dom tar inte Gud, utan han tar de fina människorna på jorden... himlen är väl redan tillräkligt vacker....
Sista gången jag såg honom satt och och kollade på honom och lade märke till att han hade fått lite skägg och att hans ansikte hade blivit mer manlig. min anders.......
enda sen vi var små har det alltid varit vi fyra kusiner, nu är det bara vi tre...
Men vi vet att han är nära oss, han leker med oss. det säger huset... det är anders som visar sig...
Vi kommer att klara det, Anders har det bra. han är med Gud och han är nog så underbart lyklig..
Kommentarer
Postat av: Debbie
Vilken chock det måste ha varit och är för dig och er. Jag vet inte hur du känner det nu, men jag anar att det tar lång tid innan de känslorna försvinner eller svalnar något. Livet är hårt ibland och då behöver man få skrika av sig. Du får gärna skrika hos mig om du vill...om du behöver en plats för det menar jag. Ber för dig, gumman!
Trackback